Missnöjet med skolkoncernernas dränering av den kommunala skolan sträcker sig bortom människors politiska preferenser.
Det finns många borgerliga väljare som starkt ogillar marknadsskolan och skolkoncernerna. De rynkar pannan åt ”entreprenörer ” som istället för att konkurrera på en riktig marknad, livnär sig på skattepengar. Det är inte kapitalism, det är opportunism.
Det största problemet är inte vinstuttagen, utan var pengarna kommer ifrån.
När en elev flyttar från en kommunal – till en friskola, så följer elevens skolpeng med till friskolan. Det låter ju rimligt. Men friskolan och den kommunala skolan har olika uppdrag och skyldigheter. Den kommunala skolan är skyldig att bereda plats för nya elever, oavsett hur många. Det slipper friskolan. Den har ett kösystem. Är det fullt så är det. När en elev lämnar den kommunala skolan, så mister skolan 100 % av skolpengen, men behåller 90 % av kostnaden.
De kan inte avskeda en 25-del av en lärare, eller hyra ut den tomma stolen till en plåtslagare. De måste vara redo att ta emot nya elever. Friskolan i samma situation kan flytta till mindre lokaler, eller helt enkelt lägga ner ifall lönsamheten minskar. Gissa vem som då får ta hand om de elever som står utan skola?
När en kommunal skola går med underskott på grund av de elever som flyttat, med sin skolpeng, så måste kommunen skjuta till nya pengar till en ökad skolpeng. Enligt lagen har då även friskolorna rätt till en ökad skolpeng, trots att de inte befinner sig i en utsatt situation (tack S och MP. Friskolekoncernerna hälsar och tackar). Det är här mycket av deras vinst genereras, men som vi konstaterat tidigare; det är inte det viktigaste. Viktigast är hur den orättvisa skolpengen eroderar den kommunala skolan.
”När friskolereformen klubbades igenom 1992 innebar den världsunika möjligheter för aktiebolag att göra vinst på skola finansierad av skattemedel. Vinstdriften påstods dock inte leda till minskad kvalitet i svensk skola eftersom vinst både ansågs som något nödvändigt och som något bra. Bland annat påstod vinst behövas för att finansiera återinvesteringar och att det när skolor drivs med vinstsyfte skapas incitament till effektivisering av undervisningen. På liknande sätt som i tillverkningsindustrin skulle tävling mellan olika företag bidra till minskade kostnader för produktion, i det här fallet produktion av utbildning.”
Tankesmedjan Balans, ”Den orättvisa skolpengen”
Så blev det ju som bekant inte.
Till råga på allt subventioneras IES och andra koncerners skollokaler med våra skattepengar.
Jag kan inte se något annat skäl för kommunpolitiker att göra detta än rent ideologiska. Friskolekoncernerna har bråttom att etablera så många skolor som möjligt innan en samlad opposition mot dräneringen av den kommunala skolan sätter ett stopp efter valet 2022. Målet för dessa friskolekoncerner är att bli ”to big to fail”
En av de största är Internationella Engelska Skolan. Deras huvudägare befinner sig i Tyskland, Luxemburg och Kuwait. IES har redan 36 skolor och har som mål att starta ytterligare 12 de närmsta åren.
Det är här vi kan hjälpas åt.
Vi måste hjälpas åt att hålla ett vakande öga på våra kommunpolitiker, oavsett vilken partifärg de råkar ha. Läs protokoll, besök, eller lyssna på kommunfullmäktiges sammanträde. Oftast bereds ärendena i nämnder som vi har dålig koll på. Sen klubbas beslutet blixtsnabbt i fullmäktige.
Vi måste bli visselblåsare och bråkmakare om vi vill kunna försvara den likvärdiga skolan.
Vi måste hjälpas åt med att skriva debattartiklar, demonstrera och ställa ansvariga politiker till svars.
Tillsammans kan vi utan prestige i vilket parti vi sympatiserar med, hjälpas åt att trygga en högkvalitativ skola för alla elever.
Mats Leijon
Talesperson skolpolitiska frågor hos Human Framtid