År 2002 uppgick antalet sjukskrivna per år till 863 868. År 2008 infördes den bortre tidsgränsen för hur länge du kan vara sjuk och år 2010 når vi det lägsta antalet sjukskrivna sedan år 2000 vilka då uppgår till 472 321 per år.

Samma år infördes återinfördes möjligheten att överstiga den bortre gränsen i undantagsfall. År 2020 uppgick antalet sjukskrivna per år till 680 661. Av dessa så är det runt 100 000 som kan förklaras av covid-19-epidemin och antalet som fått minst en utbetalning av sjuk- och/eller rehabilitetspenning har legat runt 600 000 per år sedan 2015.

Vi blir med andra ord inte friskare. Antalet sjukskrivningar ökar med ålder generellt men vad gäller psykiatriska diagnoser så är de vanligast bland yngre och andelen sjukskrivna med denna diagnos är störst i åldersspannet 30 – 39 år. Hälften av samtliga sjukfall är på grund av psykisk diagnos.

Vad beror detta på? Det finns flera orsaker men vi vet att de två största orsakerna är oförmågan att få ihop livspusslet och ekonomisk stress.
Alain Topor som är docent på Socialhögskolan i Stockholm genomförde ett experiment med inspiration från en amerikansk studie där 100 personer med psykisk diagnos fick 500 kronor extra att leva på varje månad utan att andra bidrag sänktes.

Resultatet var överensstämmande med den amerikanska studien och visade att ”personerna fick en signifikant förbättring av symtom på depression, ångest och ofrivillig social isolering. Den extra femhundralappen gav också en positivare självbild. Pengarna användes såväl till kortsiktig egen “lyxkonsumtion” som till långsiktiga investeringar och konsumtion tillsammans med andra.

I den svenska studien analyserades även behovet av psykiatrisk vård. Efter ett drygt halvår med extra pengar gick antalet vårddagar i sluten psykiatrisk vård ner med 33 procent.

Den andra faktorn som tydligt påverkar är stressen över att få ihop livspusslet. Att psykisk ohälsa är mest utbredd bland unga är därför inte förvånande. Man är i början av sin karriär samtidigt som familjer bildas och familjelivet skall hanteras. Kvinnor drar det tyngsta lasset så att kvinnor är överrepresenterade i vår sjukstatistik är lika naturligt som beklagligt.

Finns det då någon alternativ lösning till att minska samhällets ekonomiska kostnad än att slå på den som redan ligger?

Ja svarar vi inom Human Framtid. Vi vet att vi har den. För det första så måste lönerna upp och skatten ner och då framförallt för de med lägst marginaler där kvinnorna dominerar då mjuka yrken värderas klart lägre än yrken som direkt kan kopplas till ekonomisk avkastning.

Det andra delen av lösningen är att gå från 40 till 30 timmars vecka. Denna reform skulle markant öka möjligheten till att få ihop till livspusslet samtidigt som en sådan reform också skulle bidra till att få ner sjuktalen i den andra stora gruppen som består av sjukdomar i rörelseorganen som artros reumatiska sjukdomar ryggvärk och osteoporos som är dominerande bland vår äldre befolkning.

En 30 timmars vecka gör att vi kan arbeta längre upp i åldern med god hälsa i ett helt yrkesliv vilket redan är en realitet med senaste pensionsreformen Med 30 timmars arbetsvecka ges samtliga arbetstagare chansen till ett aktivt och meningsfullt liv vilket ytterligare skulle minska sjuktalen, försäkringskassans kostnader och naturligtvis även sjukvårdens kostnader.

En 30-timmarsvecka ger, förutom det positiva resultatet för sjunkande sjuktal och minskade kostnader för sjukvården även, en kraftigt minskad arbetslöshet. De som står utanför arbetsmarknaden kommer lättare in vilket också kommer att ge effekt i form av minskade kostnader för a-kassan,ökade skatteintäkter till staten i form av löneskatt och arbetsgivaravgifter då lönerna kommer att pressas upp.

En ytterligare effekt blir att det blir enklare att tillgodose arbetsmarknaden med den kompetens de efterfråga då möjligheten att studera på halv- och kvartsfart ökar.

I Human Framtids politiska program har vi lösningen på dessa samhällsproblem. Vi har skarpa förslag med finansiering för en ny arbetstidslagstiftning om 30 timmar per vecka samt ett förslag på ett hållbart och humant pensionssystem till skillnad mot dagens.