I Sverige har vi under hela 2000-talet sett nedskärningar av psykiatrin. Vuxna och barn far illa och får inte den hjälp de behöver.

Fler vuxna än någonsin är sjukskrivna på grund av psykisk diagnos. Dessa utgör över hälften av samtliga sjukdagar i Sverige. Orsakerna till detta är flera. Oförmågan att få ihop livspusslet ihop med krav från arbetslivet är den största så att unga kvinnor är överrepresenterade är inte förvånande om än högst beklagligt. Kvinnorna dra det största lasset i familjen

Fler och fler barn mår dåligt i skolan. Även här räcker resurserna inte till. Att vi har en avreglerad skolmarknad som väljer bort de mest svårhanterliga barnen är ett svek mot dessa och mot hela samhället. Vi får fler och fler hemmasittare/barn som vägrar gå till skolan och . NPF-diagnoser ökar lavinartat och orsakerna kan vara flera. En av dem är att ett barn med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning lättare får hjälp av både vård och skola. Så skall det inte vara.

En ungdom som inte har en fullgjord gymnasieutbildning har en överrisk på 5.7 ggr att begå brott jämfört med en som har en fullgjord gymnasieutbildning.  Av de elever som påbörjade en gymnasieutbildning 2016 så gick endast 73 procent ut med en examen. 20 procent fullföljde inte studierna och sju procent gick ut med ofullständiga betyg.

När inte skola och vård inte finns till hand och föräldrarna inte längre orkar kämpa mot myndigheter så är risken för självmedicinering/missbruk uppenbar.

Idag finns det ingen myndighet som tar ett helhetsansvar, som stöttar föräldrarna. Istället blir barn och föräldrar bollade mellan kommun, socialtjänst, vård och skola. Det är mentalt uttröttande, ovärdigt och dessutom samhällsekonomiskt oförsvarbart.

Varje elev med en fullgjord gymnasieutbildning är en tillgång för både arbetsmarknaden och för våra universitet och således även för samhället i stort.

Vi i Human Framtid vill utöka Barnombudsmannens uppdrag så att det i varje kommun ska finnas en tjänst där föräldrar som behöver hjälp med/mot de övriga myndigheterna kan få hjälp.

När en förälder ej får den hjälp de behöver av psykiatri, BUP, socialtjänst eller skola så ska de kunna vända sig till sin lokala barnombudsman. Denne skall då driva ärendet åt barnet/föräldern och tillse så att den institution som felar gör vad de är ålagda att göra. Den som inte hörsammar den uppmaning och de åtgärder so Barnombudsmannen kräver skall erläggas vite. Detta skall vara så ställt att det blir ekonomisk kännbart för den myndighet som ej medverkar till att utföra vad den blivit ålagd av barnombudsmannen.

I de fall som myndigheter behöver samverka så är det barnombudsmannen som är sammankallande och styrande och har beslutsrätt.

Samhället är till för medborgarna och det är hög tid att det även blir så i realiteten.