Skolan
Skolan idag styrs av mål, istället för lyhördhet för vad professionen efterfrågar för att skapa en bättre skola, både för elever och personal.
Vi, som politiker, har inte kunskapen för att förbättra lärare och annan skolpersonals arbetssituation. Den kunskapen finns hos professionen.
Human Framtid vill:
Vi vill ha ett bättre samarbete, där professionen definierar de resurser de behöver. Sen är det vår uppgift att ge dem de resurser som efterfrågas, inte de resurser vi tror att de behöver.
Vi ser det som ett steg i rätt riktning för att för att ta tillbaka respekten för kunskap, vetenskap, och beprövad erfarenhet.
Svårare än så behöver det faktiskt inte vara.
Vi har starka åsikter gällande driftsformer, finansiering och valfrihet.
Human Framtid vill:
Förstatliga skolan.
För att garantera att resurser fördelas efter behov, så ska allokeringen av medel inte vara beroende av enskilda kommuners ideologi eller finansiella situation. Staten ska se till att alla medborgare får rättvisa förutsättningar för kunskap och bildning. En sådan ambition kan inte ske på kommunal nivå.
Förbjuda vinstuttag.
Skolan finansieras av skattebetalarna. Varenda krona ska användas för att främja elevers och studenters undervisning. Genererar man en vinst på investeringar gjorda med skattemedel så bör eventuella överskott av dessa skattemedel återföras till skattebetalarna och inte bidra till att generera privata vinster. Kanske hade överskottet kunnat användas till att anställa ytterligare en skicklig pedagog, förbättrat elevhälsan, eller införskaffat ny skolmateriel?
Skolan är inte en marknad som alla andra. Den som försöker tjäna pengar på vår gemensamma välfärd bör tänka om, och söka sig nya jaktmarker.
Friskolor Med egen pedagogik som t.ex. Montessori, eller föräldrakooperativ är naturligtvis välkomna att fortsatt vara en del av den Svenska skolan, förutsatt att ingen vinstutdelning sker.
Närhetsprincipen ska gälla
Elever ska gå i den skola som ligger närmast hemmet om inte särskilda skäl föreligger.
När vinstjagande riskkapitalister har fasats ut, så kommer den skola som ligger närmast hemmet att vara likvärdig med andra skolor i närheten.
Integration
Vi tycker det är viktigt för demokratin att alla socioekonomiska grupper träffas i skolan.
För att nytillkomna elever som ännu inte kan så bra svenska, är det viktigt att de träffar elever med svenska som förstaspråk i skolan. Segregering är hämmande för språkutvecklingen.
Därför vill vi att ett avsteg från närhetsprincipen görs här. Ingen klass bör ha mer än 30% elever som inte har svenska som förstaspråk. Elever överstigande denna kvot bör anvisas plats i närliggande skola med lägre antal nyanlända. Om avståndet till den alternativa skolan är långt, ska skolskjuts erbjudas.
Religiösa friskolor förbjuds
På samma sätt som det är viktigt att barn ur olika socioekonomiska grupper, och elever med olika färdigheter i svenska språket träffas i skolan, så gäller detsamma för olika trosinriktningar.
Den religiösa uppfostran bör ske i hemmet och i aktuellt trossamfund. I Sverige träffas vi alla i samma skola och lär känna varandra.