Arbetsmarknad

Sverige är ett rikt land vad gäller naturresurser och miljö.
Vi är ett land som också alltid legat i framkant vad gäller innovations- och klimattänk, gärna en kombination av de båda.
Så vill vi att det ska vara även fortsättningsvis och så här ser vår plan ut.

Human Framtid föreslår och arbetar för en ny arbetstidslagstiftning

Den ska reglera 30 timmar som normalarbetstid och all tid därutöver skall regleras som övertid.

Det är drygt 100 år sedan vi fick 8h arbetsdagar (48 tim/vecka) och 50 år sedan vi fick 40 tim/vecka. Sedan dess har vi ”effektiviserat” och ”rationaliserat” in absurdum.

Det är alltså 50 år sedan vi hade den senaste stora förbättringen för arbetstagare. Vore det inte då rimligt med 30 timmars arbetsvecka nu?

Fördelarna är många.

Vi skulle minska arbetslösheten drastiskt, vi skulle pressa upp lägstalönerna -genom kraftigt minskad arbetslöshet- och vi skulle lösa livspusslet för sönderstressade medborgare.

Tanken med 40 timmarsvecka bygger på att det fanns en hemmafru som skötte hem och barn. ”Normalarbetstiden” för en familj har med andra ord fördubblats, vilket i praktiken innebär dubbelarbete för många kvinnor -och en del män.

Kortare arbetsdag för alla skulle främja jämställdhet. Idag är över 80 % av alla kvinnor yrkesverksamma mot endast hälften för 50 år sedan.

Det har gjorts försök på flera håll i Sverige med 30 timmars arbetsvecka, bland annat i hemtjänsten på Hisingen i Göteborg.

Projektet föll väl ut, sjuktalen sjönk drastiskt och projektet var i sin helhet lyckat då den ökade lönekostnaden i sig var försumbar.

Naturligtvis lades projektet i malpåse(!) för att aldrig mer pratas högt om.

Förutom minskade sjuktal så kan vi vara effektivare om vi arbetar mer koncentrerat där vi själva kan styra insatsen och inte är beroende av maskiner och deras kapacitet.

Vi är sådana av naturen att vi anpassar oss till den tid vi har till förfogande, kontra den arbetsmängd vi ska utföra. Flera studier har gjorts som bekräftar detta påstående.

Vi kommer att öka vår medellivslängd med ungefär ett år per tioårscykel vilket också innebär att vi måste arbeta längre upp i åldrarna. (Se vårt förslag gällande flytande pensionsålder). För att kunna orka detta så måste det finnas balans mellan fritid och arbete.

Kostnaden för detta kommer givetvis att bli en faktor och oppositionen mot denna blir sannolikt stor.

För 30 år sedan gick två tredjedelar (66 %) av det sammanlagda utrymmet för löneökningar och aktieutdelningar i sin helhet till löneökningar. 30 år senare så går 3/5 (60 %) av det sammanlagda utrymmet av kostnader för aktieutdelning och löneökningar till aktieutdelning, medan 2/5 (40 %) går till löneökningar.

Vi har sedan 90-talet diskuterat lönepåslag i procent istället för ören och kronor vilket gjort att de yrken med låg tim-/och månadslön har halkat hopplöst efter.

Utöver detta så visar statens senaste långtidsutredning att antalet lågavlönade arbeten ökar markant. Med andra ord – vi blir fler och fler som tjänar mindre och mindre.

Du kan inte köpa en liter mjölk för 1,6 % utan allt vi köper kostar kronor och ören.

Utifrån resonemanget ovan och utifrån tidigare regeringars medvetna politik att hålla löner nere, bland annat genom sänkta ersättningar i våra försäkringssystem som a-kassan, så skall denna reform bekostas och beräknas med hjälp av vårt föreslagna skattesystem som modell.

Förutsatt att att arbetstiden minskas med 10 timmar per vecka så föreslår vi följande modell för kostnadsfördelningen av
dessa tio timmar mellan arbetsgivare och arbetstagare, men modellen kan användas för varje enskild timma.

Av de första 100 000 kronorna av en årslön bekostar arbetsgivaren 90% av lönedifferensen och arbetstagaren 10% av motsvarande en minskning om tio timmar per vecka.

Av de nästföljande 100 000 kronorna av en årslön så bekostar arbetsgivaren 85% lönedifferensen och arbetstagaren 10% motsvarande en minskning om tio timmar per vecka.

Av de nästföljande 100 000 kronorna av en årslön så bekostar arbetsgivaren 80% lönedifferensen och arbetstagaren 20% motsvarande en minskning om tio timmar per vecka.

Nästa 100 000 bekostar arbetsgivaren 75 % och arbetstagaren 25 % och så vidare upp till 50 %

Från 800 000 och därefter bekostar arbetsgivaren 50 % och arbetstagaren 50 %

Utifrån detta så kommer här ett enkelt räkneexempel:

En arbetstagare tjänar 300 000 kr per år motsvarande 40/tim per vecka.

Arbetstiden minskas med 25 % till 30 timmar per vecka.

Ny årslön blir 300 000 kr minus 25 % blir 75 000 kr.

Av dessa 75 000 kompenserar arbetsgivare för 85% och arbetstagaren för 15% således blir ny årslön 288 750 kr.

Effekten av detta förslag ihop med vårt pensionssystem ger ökad livskvalité, minskade sjuktal, minskad arbetslöshet, ökade intäkter till statskassan i form av arbetsgivaravgifter och moms, men framförallt ett hållbart livspussel.

Vi vill sänka den Svenska bolagsskatten till 20 %

Vi vill att hela Sverige skal leva, så därför vill vi stimulera företag till att etablera sig i orter med högre arbetslöshet än riksgenomsnittet.
Ett led i detta är att vi vill ha en 5 % lägre bolagsskatt för dessa än övriga riket för bolag som bedriver sin huvudverksamhet i dessa kommuner.

Vi vill stimulera industrin till att bli utsläppsneutrala och för att nå detta mål så vi vill även här se en reduktion med 5 % av bolagsskatten
till den tillverkningsindustri som tillverkar klimatneutralt.

Vi vill se en utveckling av Arbetsförmedlingens uppdrag där vi ser en stor möjlighet vad gäller nyföretagande.
Vi vill att arbetsförmedlingen aktivt stöttat nyföretagare med de behov nyföretagare har under de två första åren från bolagets bildande.
Det kan vara i form av hjälp och stöd vid redovisning, upprättande av bokslut, regeltolkning, kontakter med skatteverket, framtagande och bedömning av affärsplan, sökning av medel via riskkapital, EU-bidrag samt diverse riktade utbildningsinsatser.
Vi vill att det ska vara möjligt att erhålla a-kassa för enskild individ oavsett bolagsform under 300 dagar vid nystartad rörelse som avräknas mot eventuella inkomster. Cirka vart fjärde nystartat bolag överlever inte de tre första åren, med vår reform hoppas vi att vi kan minska det antal som läggs ned med mer än hälften.

Sverige har alltid varit ett land där många entreprenörsföretag har bildats och vuxit. När dessa har nått en viss kritisk massa så har de också ofta köpts upp av utländska investerare och riskkapitalister som sedan flyttat verksamheten utomlands. Vi vill verka för att dessa entreprenörer och deras kapital blir kvar i Sverige så därför en minskad skatt vid försäljning av bolag om dessa pengar läggs i en fond som endast beskattas med 15 % förutsatt att dessa pengar återinvesteras i ny verksamhet inom en femårsperiod. En enskild entreprenör har sällan en enda god idé utan flera som vi bör uppmuntra så att även dessa om sätts i realiteten.

I övrigt föreslår vi att helt avskaffa subventionerna för RUT, ROT och ett återställande av restaurangmomsen Enbart kostnaden för ROT uppgick till 10 miljarder för 2019.. Det är den dubbla kostnaden jämfört med kostnaden för bostadsbidrag för samma period. Med vår politik så kommer vi att behöva resurser till både skola, sjukvård och bostadsmarknad då vi vill ge alla medborgare en god sjukvård och sjukvårdspersonalen en rimlig lön och arbetsmiljö, en god skolgång och skolpersonalen en rimlig lön och arbetsmiljö och möjligheten för alla till ett boende till en rimlig kostnad. Om vi ska kunna nå dessa mål så kan vi inte tillåta oss att slänga ut mångmiljardbelopp på kostsamma reformer som inte bidrar till samhällsnyttan och som endast gynnar ett fåtal av våra invånare.