Pensioner


Human Framtid vill ha ett pensionssystem som i sin grund är rättvist och ekonomiskt hållbart över tid.

Därför föreslår vi ett system med en flytande pensionsålder. Din pensionsgrundande ålder baseras på den förväntade medellivslängden i den yrkeskategori som du haft din huvudsakliga anställning i. Detta förslag är beroende av att vi också får gehör för vårt förslag om 30 timmars arbetsvecka.

När folkpension infördes i Sverige 1913 så var pensionsåldern 67 år och medellivslängden 60 år. Medellivslängden är idag knappt 83 år gemensamt för kvinnor och män och den förväntas stiga till drygt 88 år fram till år 2070.

Att ha ett system som låser pensionsåldern vid en viss ålder är därför dömt att alltid vara eftersläpande i förhållande till de kostnader som systemet ska bära.

Vi tycker det är rimligare att vi förväntas arbeta längre upp i åldrarna givet att vi också skapar förutsättningar för ett hållbart arbetsliv för alla våra medborgare, vilket vårt förslag om 30 timmars arbetsvecka bygger på.

Den faktor som styr vår livslängd i störst utsträckning förutom rent genetiska faktorer är stress. Stress kan kopplas till ditt yrke och ditt övriga livspussel. Yrke är därför den enda gemensamma faktorn -för vår befolkning- som går att använda i hänseendet beräkningsgrund.

Idag studerar en akademiker till 27 års ålder, går i pension senast vid 67 och lever till 87.

Det är inte ekonomiskt hållbart utifrån dagens pensionssystem. Effekten blir att pensionerna släpar efter och att vårt pensionssystem alltid är underfinansierat.

Samtidigt kan en industriarbetare eller USKA starta karriären vid 20 års ålder, arbeta skift fram till 67 i bästa fall d v s, om inte kroppen strejkar innan dess och dö vid 77 år.

I alternativ ett (1) så yrkesarbetar akademikern i 40 år medan skiftarbetaren yrkesarbetar i 47 år. Uttryckt i förhållande till tid i arbete kontra tid till pension och studier så spenderar akademikern 46 % av sin tid på jorden till arbete, medan skiftarbetaren spenderar 61 % av sin levnadstid i arbete.

Känns detta rimligt? Vi tycker inte det.

 

Vi tycker att det vore rimligare att ha en pensionsålder som är kopplad till en förväntad medellivslängd i den yrkeskategori som du haft din huvudsakliga anställning i.

Om du bytt karriär flera gånger så går det ändå att få fram ett snitt för de olika karriärerna för att beräkna din pensionsålder och vi tycker det vore lämpligt att avgränsa dem till totalt tre.

Om vi vill ha pensioner som är levnadskvalitativa  pensioner så måste vi också kunna arbeta in kapitalet till dessa. Det är inte en rimlig ekvation att tro att 40 år i arbete ska kunna ge en pension som ger 80 % av din tidigare högsta inkomst livet ut, under kanske 30 år.

En rimlig pensionsålder ska därför vara 55% av din beräknade livslängd i förhållande till den yrkeskategori som du haft din huvudsakliga anställning inom.

Utifrån exemplen ovan så blir det därför 62.5 år för USKAN och 75 år för akademikern,  d v s en lägsta pension, förutsatt att du uppfyllt arbetsvillkoret.

Idag beräknas begreppet Relativ fattigdom i ett land utifrån en disponibel inkomst motsvarande 60 % av medianinkomsten.

De som i Sverige år 2020 hade en disponibel månadsinkomst under 19 440 kr levde således i relativ fattigdom då medianlönen i Sverige uppgick till 32 400 kr år 2020. (Källa SCB)

Denna gräns kommer naturligtvis att variera över tid då även lönerna förändras över tid.

En rimlig lägsta pension för dagens pensionärer vore således 19 440 kr per månad, brutto. Detta förutsatt att du uppfyllt ditt arbetsvillkor om 55% av din beräknade livslängd i arbete, där även tid i arbetslöshet samt sjukdom inberäknas, eftersom ingen väljer att vara arbetslös eller sjuk.

Denna garantipension skall finansieras av den allmänna löneavgiften -som idag utgör nära en tredjedel av arbetsgivaravgiften.

Denna avgift var aldrig tänkt att bekosta skattesänkningar och/eller elcyklar, utan är framförhandlad av arbetstagare och deras organisationer till arbetstagare och de som har varit arbetstagare.