År 2017 fattade samtliga riksdagspartier utom V och SD beslut om ett nytt pensionssystem som redan var föråldrat och underfinansierat när det infördes.

De som inte orkat ett helt arbetsliv på grund av undermålig arbetsmiljö och övriga livsvillkor kommer att tvingas kvar längre i arbete eller dömas till fattigdom allt tidigare.

Dagens system gynnar de som utbildar sig länge och som sedan finner ett arbete med god arbetsmiljö och arbetsvillkor som också möjliggör goda livsvillkor i övrigt.

Det är enkelt att tycka att en skiftarbetare ska ta hand om sig, äta nyttigt och träna regelbundet. Det är enkelt för de som aldrig har arbetat skift i alla fall. Den som lever i den verkligheten vet att det sliter både energimässigt och kroppsligt men det tar dagens system inte hänsyn till.

Den faktor som styr vår livslängd i störst utsträckning förutom rent genetiska torer är stress. Stress kan kopplas till ditt yrke och ditt övriga livspussel. Yrke är därför den enda gemensamma faktorn -för vår befolkning- som går att använda i hänseendet beräkningsgrund.

Idag studerar en akademiker till 27 års ålder, går i pension senast vid 67 och lever till 87.

Samtidigt kan en industriarbetare eller USKA starta karriären vid 20 års ålder, arbeta skift fram till 67 i bästa fall d v s, om inte kroppen strejkar innan dess och dö vid 77 år.

I alternativ ett (1) så yrkesarbetar akademikern i 40 år medan skiftarbetaren yrkesarbetar i 47 år. Uttryckt i förhållande till tid i arbete kontra tid till pension och studier så spenderar akademikern 46 % av sin tid på jorden till arbete, medan skiftarbetaren spenderar 61 % av sin levnadstid i arbete.

Känns detta rimligt?

Om vi istället har ett system som baseras på förväntad livslängd för den huvudsakliga yrkeskategorin så skulle vi få ett system som straffar de som redan har det sämst.

Om vi vill ha pensioner som ger en ålderdom med trygghet och kvalitet, så måste vi också kunna arbeta in kapitalet till dessa. Det är inte en rimlig ekvation att tro att 40 år i arbete ska kunna ge en pension som ger 80 % av din tidigare högsta inkomst livet ut, under kanske 30 år.

En rimlig pensionsålder ska därför vara 55 % av din beräknade livslängd i förhållande till den yrkeskategori som du haft din huvudsakliga anställning inom.

Utifrån exemplen ovan så blir pensionsåldern därför 62.5 år för USKAN och 75 år för akademikern.

Om vi dessutom använder de 30 miljarder som den allmänna löneavgiften generar i överskott, då den enbart var tänkt att täcka Sveriges kostnad för EU-medlemskapet, så har vi helt plötsligt råd att göra det som är anständigt, rätt och riktigt och höja garantipensionen till 19500 kr vilket motsvara gränsen för det som kallas relativ fattigdom. Den gränsen är flytande men den är alltid 60 % av medianinkomsten i Sverige.

Genomför vi dessa två förändringar samtidigt som vi skapar förutsättningar för ett hållbart arbetsliv genom att lagstifta om bland annat en 30-timmars arbetsvecka så har vi ett pensionssystem som är rättvist och värdigt en nation som Sverige.

Mats Leijon – Leo Erenmalm
Grundare av det nystartade partiet Human Framtid